De flesta klasser känner igen situationen: någon behöver samla in pengar - till en resa, studenten, en utflykt eller bara aktiviteter under året - och lösningen blir en pappersordersedel som cirkulerar mellan elever, föräldrar och släktingar. Beställningar antecknas för hand, betalning sker manuellt till olika personer, och någon i klassen får till slut ansvaret att hålla ordning på allt.
Raisely digitaliserar hela den processen. Varje elev får en egen digital butik att dela med familj och vänner. Kunden handlar och betalar direkt online, och 50 % av varje sålt produktpris går rakt in i klasskassan - utan att klassen någonsin behöver hantera pengar, produkter eller beställningar manuellt.
Skillnaden mot traditionell klassförsäljning är i praktiken att allt jobb som brukar landa på lärare, föräldrar eller enskilda elever - bokföring, utskick, utdelning - istället sköts av plattformen. Klassen fokuserar på att dela sin länk, resten sker automatiskt.
Det finns inget enskilt sätt som passar alla klasser. Det som fungerar bäst beror på klassens storlek, hur mycket tid som finns och hur stort belopp ni siktar på. Här är de vanligaste metoderna, med både fördelar och nackdelar.
Ett klassiskt sätt som kräver få förberedelser och inga stora startkostnader.
Miljövänligt och lätt att få med många, men beloppen är ofta låga per timme.
Kan ge bra marginal per såld lott, men kräver mer administration.
Pappersordersedel där elever samlar in beställningar och betalning på egen hand.
Tvättdagar, loppis eller arrangemang där klassen gör en insats mot betalning.
Varje elev delar en personlig länk, kunden beställer online och produkterna skickas till kunden. Så fungerar Raisely.
Eftersom 50 % av varje sålt produktpris går till klassen är det lätt att räkna ut vad som krävs. Tabellen nedan är räkneexempel, inte verkliga kundresultat. Hur mycket en enskild klass säljer för varierar.
| Antal elever | Försäljning per elev | Total försäljning | Till klasskassan (50 %) |
|---|---|---|---|
| 20 elever | 500 kr | 10 000 kr | 5 000 kr |
| 25 elever | 1 000 kr | 25 000 kr | 12 500 kr |
| 25 elever | 1 500 kr | 37 500 kr | 18 750 kr |
| 30 elever | 1 000 kr | 30 000 kr | 15 000 kr |
Räkneexempel för att visa hur 50 %-modellen fungerar. Det är inte en prognos eller garanti för vad en klass faktiskt tjänar.
Vill ni räkna baklänges, till exempel för att samla in 20 000 kr, behöver försäljningen vara 40 000 kr eftersom halva beloppet går till klassen. Med 25 elever motsvarar det 1 600 kr per elev, med 20 elever 2 000 kr per elev och med 30 elever ungefär 1 334 kr per elev.
Det finns inga genvägar, men några saker gör det lättare att nå ett mål oavsett hur ni samlar in pengar.
Bestäm vad pengarna ska användas till och hur mycket som behövs. Ett konkret mål, till exempel en klassresa, gör det lättare att engagera både elever och familjer.
Ju längre tid ni har på er, desto mindre behöver varje elev sälja per vecka. Börja gärna flera månader före en resa eller studentdag.
De flesta glömmer en länk som delades en enda gång. Påminn släkt och vänner några gånger under insamlingen, utan att trakassera.
När klassen ser hur nära målet den är blir det enklare att hålla farten uppe. Med en dashboard kan ni följa försäljningen löpande.
Byggd för att ta bort det som brukar göra klassförsäljning krångligt - inte för att lägga till mer att hålla reda på.
Klassen köper aldrig in produkter i förväg och kan därför aldrig sitta med osålt lager eller förlorade pengar.
Produkterna skickas direkt till ett ombud nära den som beställt - klassen slipper packa, sortera eller dela ut något.
En egen dashboard visar hur försäljningen går, vem som sålt mest och hur mycket klassen tjänat - hela tiden.
Sortimentet är valt för att vara lätt att sälja till familj och vänner, inte bara en katalog med tunna marginaler.
Säg att en klass med 25 elever vill samla in pengar till en klassresa. Om varje elev säljer produkter för i snitt 1 000 kr till familj och vänner blir den totala försäljningen 25 000 kr - och eftersom 50 % av varje sålt produktpris går till klassen landar 12 500 kr direkt i klasskassan.
Det är pengar som kommit in helt utan att klassen behövt lägga ut ett enda öre själva, utan pantsamlingar, bakförsäljning på skolgården eller manuell betalningshantering. Exakt hur mycket en klass tjänar beror förstås på hur mycket som säljs, men modellen - 50 % av kundpriset rakt in i klasskassan - är alltid densamma.